I dag hade jag ju Alexander med mig i spåret. Det gick rätt bra lär säga. Iaf när det var någorlunda plant. Det blev desto värre när jag skulle upp för dom högsta backarna. Herrejösses. Sen en Alexander som sjunger för full hals haha och vinglar från sida till sida. Det var en utmaning. Men det var även lite jobbigare att ha något att dra framför sig.
Nu vet jag att det går om det behövs att jag har med mig någon utav mina hjärtan :).Men jag kommer nog att gå ensam i fortsättningen vanligtvis då det är skönast. Lyssna på musik och bara powerwalka :)
Alexander var iaf superduktig och sitta still. Han blev dock lite sur när en bit innan mål för att han inte fick smaka mer ur vattenflaskan. Men det var det enda. Mammas duktiga kille :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar