Julminnen som kommer tillbaka..

Det verkligen spritter i mig nu. Jag vet inte riktigt vad det är. Juletider och allt. Jag blir som ett barn på nytt. Jag har alltid älskat presenter. Spänningen när man inte vet vad som är i paketet, alla julaftons mornar när man yngre då vi spelade julskivor, åt frukost tillsammans allihopa. Jag kommer i håg att vi även fick öppna ett paket var på morgonen. Ett paket som vi själva fick välja ut bland paketen som låg under granen. Julen för mig är helig. Jag har många minnen i från fina jular tillsammans med min familj. Minnen jag värdesätter något otroligt. En tid då man samlas och umgås och bara rår om varandra.

Just detta vill jag ge mina barn när det blir jul med. Värmen, kärleken och julklappar. Julklapparna är inte allt självklart. Utan gemenskapen och det andra är värt mer. Men julen är barnens. Och det håller jag fast vid. Även om jag själv uppskattar en liten klapp med.

Sen jag fick egna barn har jag fått en helt annan syn på julen. Nu är det inte längre vi som står i centrum. Utan våra egna barn. Deras tid, deras helt enkelt. Jag vill ge dom en sån fin jul som det möjligt går. Och jag hoppas att dom ska uppskatta det nu och även längre fram.

Och jag hoppas att vi får våra egna traditioner som vår familj kommer att följa år efter år.

Jag minns så många jular tsm med mina morföräldrar. Dom som var klippan i allt. Vi firade alltid jul hemma hos dom. Och just deras hem var en fristad. Ett ställe dit man alltid kunde komma.
Underbara minnen som jag kommer att bära med mig genom livet.

Jag minns bland annat en gång. Visserligen fyllde jag år. Men jag hade önskat mig ett mikroskopset i från en hobbyaffär. Ett set som jag verkligen velat ha. Jag fick det tråkigt nog inte utav min mamma. Men morfar hade varit i väg och köpt det där setet åt mig. Och jag var eld och lågor. Jag sprang ut på mina morföräldrars gård och hämtade diverse saker som jag skulle titta i mikroskåpet med. Och jag visade ivrigt för min morfar hur det såg ut och förklarade. Jag verkligen älskade det. Och jag var så glad. Så lång tid efter att jag fått det. Det användes flitigt. Just det minnet ger mig julkänslor då jag fyller så nära jul.

Det är i dessa tider jag saknar min mormor och morfar extra mycket. Jag önskar att dom hade varit här hos oss och fått se vilka underbara barnbarns barn dom har fått. Skulle jag få önska mig en enda sak här i livet så skulle det vara just det.